Beredskap för företag

Är ditt företag förberett om krisen eller kriget kommer? Här hittar du information om hur ni kan stärka företagets beredskap och bidra till samhällets säkerhet. För att samhället ska fungera även vid kris eller hot behöver alla bidra – kommuner, företag och invånare. Tillsammans bygger vi ett robust och motståndskraftigt samhälle.

Du och ditt företags beredskap spelar en viktig roll i samhällets säkerhet. Genom att förbereda ditt företag ökar ni både er egen motståndskraft och samhällets förmåga att fungera vid kriser och störningar. Att planera i förväg gör både företaget och samhället mer motståndskraftigt.

För att en verksamhet ska kunna fortsätta även vid en kris behöver företaget vara redo för snabba förändringar. Det kan handla om störningar som påverkar personal, leveranser, IT-system eller viktiga resurser.

Att förbereda ditt företag inför en kris handlar om att fundera över några grundläggande frågor:

Vilka arbetsområden kan vi inte stoppa, oavsett situation?
Hur säkerställer vi att arbetet fortsätter om våra anställda inte kan vara på plats?
Har vi en plan för hur vi hanterar allvarliga händelser?
Vad gör vi för att skydda både digital och fysisk data?

Stärk företagets beredskap

Genom att förbereda företaget för oväntade händelser stärker ni både tryggheten i vardagen och förmågan att klara framtida kriser. Med rätt förberedelser kan ni minska sårbarheten och snabbare komma tillbaka till normal verksamhet.

Så stärker ni er beredskap

Börja med att se över hur verksamheten fungerar och vad som är mest sårbart. Det kan handla om att:

Kartlägga verksamheten och bestämma vilken risknivå ni kan acceptera
Identifiera viktiga beroenden, till exempel personal, el, IT och transporter
Gå igenom leverantörer och försörjningskedjor
Vidta förebyggande åtgärder, som reservkraft, extra lager eller reservrutiner
Ta fram planer för hur ni hanterar olika typer av störningar

Planera och öva

När ni planerar och övar stärker ni verksamhetens förmåga att fungera även vid allvarliga störningar. Fundera på hur olika kriser kan påverka er vardag och vad ni behöver göra för att kunna fortsätta arbeta.

Det kan till exempel handla om:

Störningar i betalningar och kommunikation
Långa strömavbrott
Begränsad tillgång till drivmedel och andra bränslen
Leveransproblem eller brist på material
Transport- och kollektivtrafikproblem
Svårigheter för personal att ta sig till eller från jobbet

Genom att planera för dessa situationer i förväg blir det lättare att prioritera rätt, fatta beslut snabbt och hålla verksamheten igång även under press, samt ökar möjligheten att snabbt komma tillbaka till normal verksamhet om något skulle inträffa.

När ni planerar för att hålla verksamheten igång behöver ni utgå från en bredare hotbild. Det innebär att även räkna med IT-angrepp och andra handlingar som medvetet kan störa eller påverka verksamheten.

För att stärka företagets motståndskraft kan ni till exempel:

Göra en nulägesbild av verksamheten och ta ställning till vilka risker ni kan acceptera
Identifiera kritiska beroenden, som personal, el, IT, transporter och leverantörer – och vilka sårbarheter som finns kopplade till dem
Vidta förebyggande åtgärder för att minska sårbarheten, till exempel genom reservkraft, lagerhållning, reservrutiner eller alternativa lösningar för it och teknisk utrustning
Ta fram planer för hur ni ska agera om en störning ändå inträffar

Skydda företagets information och system

Information och digitala system är avgörande för att företaget ska fungera. Om information hamnar i fel händer eller system slås ut kan det få stora konsekvenser för verksamheten.

Genom att arbeta strukturerat och utifrån risker kan ni minska risken för IT-incidenter och cyberattacker.

Gå igenom och dokumentera:

Vilka digitala risker företaget kan utsättas för
Vad som händer om systemen slutar fungera eller information försvinner
Vilka åtgärder som kan skydda verksamheten, till exempel tekniska lösningar och rutiner

Skydda er mot desinformation och påverkansförsök

Företag kan utsättas för falsk eller vilseledande information som syftar till att påverka åsikter och beslut. Genom källkritik och tydlig kommunikation kan ni minska risken att påverkas. Uppmana medarbetare att granska information noggrant och endast dela vidare från pålitliga källor.

Ställ er frågor som:

Hur kan vår verksamhet påverkas av desinformation eller vilseledande information?
Hur upptäcker och hanterar vi risker kopplade till informationspåverkan?
Hur bygger och behåller vi förtroende hos kunder, medarbetare och samarbetspartners?

Samhällsviktig verksamhet

Samhällsviktig verksamhet är sådant som måste fungera även under kriser, störningar eller höjd beredskap. Det kan handla om exempelvis energi, transporter, vatten och avlopp, livsmedel, sjukvård eller kommunikationer.

Företag som bedriver samhällsviktig verksamhet har ett särskilt ansvar att planera för hur verksamheten kan fortsätta även vid kris och krig. Det kan innebära:

Reservlösningar för personal, material eller teknik
Extra lager av viktiga resurser
Rutiner för att snabbt återställa verksamheten vid avbrott

Genom att förstå vilken roll verksamheten har i samhället kan företaget bidra till att viktiga funktioner fungerar när det verkligen behövs.

Bidra genom samverkan

Näringslivet spelar en avgörande roll för att samhället ska fortsätta fungera vid kriser och höjd beredskap. Företag är ofta direkt involverade i att upprätthålla samhällsviktiga funktioner genom att säkerställa tillgången på varor och tjänster, bidra med resurser samt samarbeta med kommuner, myndigheter och andra aktörer. Genom att aktivt delta i informationsdelning och samverkan kan näringslivet bidra till att samhället står starkt även när det råder osäkerhet eller störningar.

Vissa företag har särskilda åtaganden genom avtal med offentliga aktörer. I sådana fall kan det finnas krav på beredskap, till exempel reservlösningar, lagerhållning eller deltagande i övningar.

Genom att skapa kontaktvägar och samarbeten i förväg blir det lättare att agera när något inträffar. Företag kan till exempel samverka kring transporter, lager eller tillfälliga anpassningar av produktion och tjänster.

I många delar av landet finns redan etablerade samarbeten mellan näringslivet och offentliga aktörer inom beredskapsområdet. Denna typ av samarbete kallas privat-offentlig samverkan och är en viktig del av arbetet med totalförsvaret.

Lagar och regler vid kris och höjd beredskap

Företags roll i totalförsvaret bygger till stor del på frivillighet. Samtidigt ligger det i företagets eget intresse att kunna fortsätta verksamheten även vid allvarliga störningar, kris eller krig.

Vissa företag har avtal med offentliga aktörer, till exempel kommuner eller statliga myndigheter. Sådana avtal kan innebära särskilda skyldigheter som gäller även vid höjd beredskap och krig Det kan innebära att företaget fortfarande har ansvar att leverera, även vid kris eller krig.

Vid krigsfara och krig gäller i grunden samma lagar som i fredstid. Regeringen kan dock besluta om särskilda fullmaktslagar vid höjd beredskap. Det kan till exempel innebära:

ransonering av varor
krav på att företag ställer resurser till förfogande
att privat egendom tas i anspråk

Om en ansvarig myndighet begär det är företag skyldiga att delta i totalförsvarsplaneringen. Skyldigheten regleras i Lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer med flera att delta i totalförsvarsplaneringen.